En första kolumn

17.01.2016 kl. 18:47

I torsdags publicerades min första kolumn i Vasabladet och ÖT. Jag är stolt och glad över den respons jag fått för min text. 

 

Fanny Willman
Kommentarer (7)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver:
Super bra kolumn! Understryker en massa flickors känslor när det kommer till sport. Hoppas en massa män läser och får sig en tankeställare!
Amanda17.01.16 kl. 20:29
Tack för dina fina ord!
17.01.16 23:04
Jättebra text!
Ida17.01.16 kl. 21:19
Tusen tack!
17.01.16 23:04
Fin kolumn! Det är jättetrist att ridsporten aldrig får ett större genomslag. Jag tror vi absolut skulle ha fler ryttare om vi t.ex. hade lite samma modell som i Sverige där det finns kommunala ridskolor och ridklubbar som får kommunalt stöd för sin verksamhet. Jag tycker om att ridning är en jämställd sport, men det skulle vara toppen att få klasskillnaderna lite mindre och att fler hade råd att lektionsrida. :)
Satu17.01.16 kl. 23:05
Tack! Jag håller med dig!
21.01.16 15:27
Den va så bra! En bra text som väcker eftertanke. :)
Jonna18.01.16 kl. 18:00
Tusen tack Jonna!
21.01.16 15:27
Jättebra kolumn!
ett ritstift i din rumpa19.01.16 kl. 19:20
Tusen tack!
21.01.16 15:27
SÅ bra! Din röst behövs.
Aurora19.01.16 kl. 19:48
Tack Aurora!!
21.01.16 15:28
Grattis till din plats i tidningen och till vinsten i debatt-tävlingen!
Du är nog grym du!
Anna B20.01.16 kl. 21:21
Tack bästa Anna!
21.01.16 15:28

Inför nordiskt medborgarskap

Min första debattartikel!

23.11.2016 kl. 22:22

För en jämställd skola

Efter att ha läst förlöjligande kommentarer och gett mig in i diskussioner på facebook med tidigare högstadielärare öppnade jag word och skrev en insändare från SU i Österbotten. Idag publicerades den i Vasabladet. 

Här är artikeln som väckte debatt. Här är Lina Frisks välskrivna inlägg i samma diskussion. 

 

21.10.2016 kl. 10:44

En underbar idé

Jag har faktiskt ingen chokladkalender att visa upp. Den här kalendern kom jag just över i mitt facebookflöde och blev alldeles varm i hjärtat. Här är min julkalender! Är någon annan med mig på att "öppna" några luckor och sprida glädje i mörka december? 

02.12.2015 kl. 22:31

Behaga andra människor med mitt ansikte

När jag är omgiven av mina syskonbarn är jag beredd på att när som helst förväntas försvara mina handlingar och ord. Barn är inte rädda för att ifrågasätta. Dessutom ser de upp till mig, de där några som kallar mig "moster fanny". Så det är klart att de observerar vad jag gör och vad jag säger.

En episod från en juliförmiddag förra året minns jag så klart och tydligt. Jag står stressad framför spegeln i köket i mina systrars sommarhus och sminkar mig. Medan jag applicerar pudret ser jag femåringen och sexåringen reflekteras i spegelbilden.

De står bakom mig och iakttar. "Vad gör du?", frågar sexåringen. Jag svarar henne att jag sminkar mig. "Men... varför då?", fortsätter hon. Jag vänder mig om och ser på de två systerdöttrarna som beundrar mig med stora ögon. Jag försöker komma på ett svar till den uppriktiga fråga jag blivit ställd. 

Och jag kan inte. Jag kan inte säga att jag gör det för att det är roligt, för just då i stunden är det inte därför jag gör det. Jag kan inte erkänna att jag i all hast försöker täcka finnarna och markera ögonfransarna innan jag ska ut genom dörren och träffa folk.

Jag sminkar mig för att behaga samhället andra människor med mitt ansikte. Du också. Tack, Edith och Ingrid för att ni lärde mig detta!

 

24.07.2015 kl. 00:01



Follow